Din blick säger mycket.

När vi pratar har vi alltid ögonkontakt.

Jag ser i dina ögon, djupt i dina ögon.

Jag kan inte bryta.

Du bryter inte heller, du håller kvar.

För en stund håller du mitt hjärta i dina händer.

I den stund finns inget annat.

Bara du och jag.

Världen är borta, och alla andra med den.

Om jag kysser dig i den stunden

vet jag att du kysser tillbaka.

Att vi möts i den mjukaste kyss.

Jag är inte kär, kanske småförälskad.

Kanske bara en flicka som behöver känna sig speciell.

Speciell, i någons värld.

En värld där du är prins.

Och jag är prinsessa.

I en värld där allt är möjligt.

Där vi, du och jag, är möjligt.